Att vakna med dagsljus ute och solens första strålar som letar sig in genom fönstret gör underverk för mitt humör och min energi. Efter månader av mörker som sakta börjat ge vika för ljuset är det nu äntligen så ljust att solen går upp i halv sju tiden och ner någon gång mellan fem - halv sex. Dvs. hela jobbdagen. Tänk hur beroende vi människor är a ljus! Hur mycket det inverkar på humöret, de flesta jag känner här blir mer eller mindre deprimerade under mörkertiden. Förutom de inbitna som bott här hela sitt liv och är vana, men även dem tycker det är tungt. Jag blir jättepåverkad av ljuset, plötsligt känns livet mycket lättare, det är inte lika tungt att vakna eller gå till jobbet. Nu längtar jag efter vår (även om nu det är 2 månader bort här tyvärr), grönt gräs och picnicmys i parken. Det alla går och hoppas på är att snön ska vara borta till 17 maj, nationaldagen. Det har hänt förut i Tromsö att det legat kvar snö då eller faktiskt snöat den dagen. Jag hoppas väldigt mycket att vi slipper det i år.
Vi har vinterfestvecka på jobbet och termometern visar just nu -7 grader men solen kommer säkert sänka den snart. Tänk om vi är så heldige (jag har fasen glömt det svenska ordet för heldig. Tursam? Lyckosam? Tror man säger att tänk om vi har sådan tur att...? ) och får sol hela veckan, då kommer det vara underbart att vara ute hela dagarna.

Hoppas solen skiner på er idag också! ♥