Jag är fortfarande lite skakad efter teatern/föreställningen vi såg igår. Den var oerhört stark, grym, realistisk, välspelad och sorglig. Återkommer dit, ska bara nämna först utställningen som var foajen. Tillsammans med teatern följer utställningen In Hate We Trust med, en uställning av Elisabeth Ohlson Wallin. Jag har läst om hennes utställning tidigare och blev väldigt glad över möjligheten att se den. Många av fotona var jättehemska och ännu värre var texterna vid sidan om där citat, historia och sanna händelser återanknöts till bilden. Träffande och kraftfullt.
Så, tillbaka till föreställningen. Det var fyra skådespelare som rörde sig på scén, i olika roller, spelade olika kön, förövare- offer osv. Ändå köpte jag direkt de bytte person, dem var väldigt skickliga och närvarande. Föreställningen är baserad på boken No Tears for Queers av Johan Hilton. (Jag ska försöka få tag på boken idag på stan) Boken i sin tur handlar om tre hatbrott mot homosexuella män. Sanna händelser. Ett i USA, ett i Katrineholm och ett i Göteborg. Vi får följa brotten i den ordningen och först ser vi hur poliserna förhör och pressar Russel, en av förövarna. Han har tillsammans med sin bästa vän Aaron tagit kontakt med Matthew Shepard, 21 år, på ett uteställe. Själva nekar de först allt, dem har inget med honom att göra. Men snart börjar Aaron knäcka ihop och berättar för polisen att dem tänkt råna honom, att dem sett honom som ett lätt offer. Att han var en "fikus". Matthew följer med dem i bilen men förstår snart att dem inte tänkt köra honom hem som dem utlovat. Han ber dem om att inte göra honom illa, att ta allt han har av pengar och värdesaker. Dom lyssnar inte. Här börjar misshandeln, Matthew får flera knytnävsslag och även ett slag med en tung revolver i huvudet. De tar honom till utkanten av staden, ut på prärien där de binder fast honom i en gärdsgård med ett rep. Här blir han ännu mer slagen, av pistolkolven i huvudet, om och om och om igen. Nästan 20 slag. Matthew är medvetslös och andas knappt längre. Då försöker Russel gå in och hejda Aaron varpå han själv får sig en ordentlig smäll. Till slut är Aaron nöjd och killarna åker därifrån. Matthew hittas 18 timmar senare, bakhuvudet och högra sidan av ansiktet är helt inslagna. Han dör på sjukhus några dagar senare. Under rättegången erkänner Russel allt och går med på att vittna mot Aaron, mot det slipper han dödsstraff och får två livstidsdomar. Aaron står nu inför dödsstraff men tack vare föräldrarna till offret Matthew slipper han. Dom gör en deal om att han slipper dödsstraff men får två livstidsstraff utan möjlighet till benådning. Matthews pappa håller ett tal då domen fastställs, det var mycket starkt att se och höra. Han säger att han är stolt över sin son, hoppas att hans död kan påverka samhället och få en reaktion. Men han säger också det kanske viktigaste, riktat mot Aaron "Du hade möjligheten att stoppa din handlingar den där natten. Du tog valet att fortsätta med misshandeln och därför är min son död".



Det andra fall vi får se är mordet på Johan Pettersson, en man med ett lätt förståndshandikapp som jobbar i matserveringen på en skola och dras till andra män. Han är ute på Statt i Katrineholm då Theo känner sig provocerad av att Johan gett honom en lapp med sitt telefonnummer. Theo vet vem Johan är sedan förut eftersom de tränar på samma ställe, han vet att Johan är bög och nu bestämmer han sig aspackad för att göra något. Ett vittne pratade med Theo på Statt då han säger att han ska "klappa ner honom" och "du är den enda som kommer veta vad som hänt" varpå Theo tar med sig Johan (som var naiv och lettledd pga. sitt handikapp) ut. Dörrvakten på Statt noterar det udda paret och blir den sista förutom Theo som ser Johan i livet. Theos bror Henke hjälper till att gömma kroppen. Johan ska inte hittas förrän ungefär 10 dagar senare, då efter ett tips till Efterlyst. Han hittas i en brunn, halsen är avskuren två gånger och han har många knivstick över hela kroppen och är slagen och sparkad. Mycket starka bevis fäller Theo för mordet och Henke för medhjälp. Johan blev mördad för att han som homosexuell gjorde närmanden på en heterosexuell man. Han blev mördad på grund av sin läggning. Ett hatbrott.



Emellan 'fallen' och ibland mitt i stannar skådespelarna upp och gör en annan scén. Scéner där de gestaltar normer och fördomar. Den mest minnesvärda, den som satt sig som en bild på näthinnan som aldrig försvinner är den då alla fyra står längst fram på scen. Alla har varsitt fat med tårta som de gluffsar i sig samtidigt som dom berättar "roliga" skämt. Om bögar, blattar, blondiner och kvinnor. Skämt vi alla hört både en, två och tre gånger. Kanske har vi skrattat med? Kanske har vi själva dragit ett sådant skämt? Jag anser att man måste få skämta om en del saker, avdramatisera det genom att skämta. Men då de visar den klassiska svenska fikarasten så på pricken och samtidigt så överdrivet blir jag illamående. För vad säger det egentligen då vi skrattar med? Hur känner sig bögen/blatten/kvinnan/blondinen som kanske hör skämtet? Vi har alla ett val, jag brukar redan säga ifrån om jag tycker ett skämt är smaklöst och nu ska jag tänka ännu mer på det. För faktum är ett det absolut vanligaste hatbrottet är verbalt. Glåpord, "skämt" och svordomar. Fördomar fördomar fördomar.
Andra små "inspel" de har gällandes normer är tex. hejaklacken då 'deras' lag vinner. Ett par grabbar som börjar mucka och det slutar med att alla står runt honom, påhejda av ett enormt grupptryck och skriker "visa kuken". En fantastisk scen som spelar på manlig/kvinnligt och stereotyper. Bland annat. För att inte tala om den starka och hemska scen då dem går runt och läser upp hatbrott efter hatbrott mot homo-bi-trans personer de senaste åren. I Sverige. Reella fall. Detta är på riktigt.

Sista brotten vi får se är mordet på Josef Ben Meddour. Ursprunligen från Algeriet, lätt alkoholiserad, bög. Två satanister, som öppet dyrkar djävulen, som har en egen sekt på ca 10 personer, som folk är rädda för, stöter på Josef då han sitter i en park i göteborg och dricker vin. Inom satanismen hålls inte bögar speciellt högt. Nemesis (ett taget namn) och Tom påstår att Josef tog kontakt med dem först. Ville lära sig satanism och hänga med dom. Vilket han fick, de tog spårvagnen tillsammans. Där säger Tom att Josef sa att han var söt och enligt honom gjorde närmanden. De kliver av tillsammans, går till keillers park och där torteras Josef först med elpistol och sparkar mot skrevet innan han skjuts två gånger i ryggen. Skådespelaren som spelade Josef gjorde ett otroligt bra jobb, det var fruktansvärt att se och det kändes som att bevittna en riktig misshandel. Ljudet fanns där, av elpistolen, synen av en kropp som krampar, darrar och drar ihop sig av den elektriska stöten. Ljudet av ett pistolskott som fäller honom till marken då han försöker fly. Han dog för att dom tyckte att det var fel med homosexualitet. Dom döms båda två, Nemesis flickvän är den som tar kontakt med polisen efter att ha känts sig hotad av honom och "inser att den mannen kommer bli min död om jag inte gör något".
Föreställningen slutar med att det blir mörkt, tyst och en skådespelarna försvinner från scenen. En person kommer in med tre bilder i ramar, tre foton på tre män som alla dött för att dem blev kära i andra män. Det är så starkt, så verkligt och man blir ännu en gång klar över att detta har hänt. På riktigt. Jag har ont i magen och tårarna sprutar då bilderna bärs fram.
(hittade ingen bild på Josef, de andra två är samma bilder som används i föreställningen)

Håret står på armarna genom hela föreställningen och tårarna kommer flera gånger. Jag blir så arg, så ledsen och så frustrerad. Hur kan man ta sig rätten att bestämma över någon annans liv? Hur kan man anse någon mindre värd att leva på grund av vem dom älskar? Det är ett fruktansvärt övervåld i varje fall. Förövaren måste bära ett sådant enormt hat, en sådan enorm ilska inom sig för att kunna göra något sådant. Förändringen måste komma från oss, från samhället, från unga, gamla, kvinnor och framför allt män. För faktum är att i statistiken idag är män överrepresenterade i ALLA brott utom ett. Snatteri. Där är båda könen ungefär lika. Annars är det män som står för en enorm majoritet av alla brott. Speciellt män i åldern 16-29. Varför är det såhär? Vad kan vi göra för att förändra, påverka och ta bort fördomar. Under begravningen av Matthew Shepard kom en baptist church och demonsterade utanför. Med skyltar där texten löd "God hate fags", "No tears for queers" och "You're going to hell". Och jag förstår inte, förstår inte hur man kan göra så? Jag blir så arg, en ilska jag hoppas att jag kan kanalisera till att göra något bra. Känner ett måste att engagera mig, att göra något, att inte stå tyst vid sidan av och se på. För hatbrotten ökar, bara sedan 1997 har hatbrotten ökat med 76%. Av alla homo-bi-trans personen i sverige säger sig 50% ha blivit utsatta för hatbrott, endast 25% av dessa anmäler brottet. Endast 1-10% leder till en fällande dom.
Teatergruppen turnerar ett tag till, kommer dem till en stad nära dig eller din stad - SE DENNA FÖRESTÄLLNING. Egentligen borde denna vara obligatorisk för alla mellan 14-25år. Den borde visas i alla skolor, på ungdomshem och på fritidsgårdar. Jag betalade endast 100kr, ungdomspris, det är ingenting. Det här är så viktigt, så aktuellt. Visste ni att man kan få förmildrad dom då man begått ett brott mot en homosexuell om man säger att den stötte på en före brottet? Det anses som en förmildrande omständighet då det kan utlösa en provokation. Det är så sjukt. Då är vi där igen, i samma situation som när våldtäktsmän för förmildrande domar för att offret hade kort kjol, gick ensam i en park osv. Ingen skulle väl mörda en hetersexuell kvinna/man för att denne stötte på dig? Vi har ett ansvar, att säga ifrån, att agera, att lära våra barn vad respekt och öppenhet är.

Ett följe på 12 människor, Matthews vänner, bekanta, kommer gående klädda i vita särkar och änglavingar. De ställer sig runt hela demonstrationen och döljer den helt med sina vingar. Det finns hopp.
"You can be so many people, just make that breath for freedom.
What have you done today to make you feel proud?"
Heather Small - Proud

[Note: Några av namnen i boken och därför i teatern och i denna text är fingerade]

Låten släpptes inatt, hittade den på Mimi's Blogg. I like it a lot! Har lyssnat några gånger nu och den sätter sig bara mer och mer. Ska ha den på repeat hela morgonen medan jag gör mig i ordning. :)

Jag mår nästan dåligt av att gå i svenska matbutiker nu för tiden. Det finns ju så mycket. Utbudet är enormt (även på den minsta närbutik!) och priserna låga. Jag vill köpa allt. Jag önskar att jag orkade släpa en kylbox med mig till Tromsö så jag kunde köpa olika kylvaror som tex. yoghurt, bregott, stark ost osv. Att bo i norge för mig ger en lite lägre levnadsstandard än i sverige. Detta såklart utifrån mitt perspektiv och vad som är viktigt för mig. Hann igår köpa lite småsaker som duschkräm, tandborstar (jag vill ha en speciellt sort som inte finns i tromsö längre), en snygg hatt, rakblad och lite mat. Och GODIS såklart. Kvällen igår spenderades med syster, hennes kille, en stor skål lösviktsgodis och ett monopolspel. <3

Nu äter jag fantastiska Äkta Vanilj & Hallon yoghurten med skivad banan i. Har varit ute på en timmes morgonpromenad redan, det var skönt men jag har huvudvärk som inte vill ge sig. :/ Ska iväg om ett par timmar i alla fall, då ska jag träffa bästa Isa & hennes underbara dotter på 4 månader. Iih, jag längtar! Sen ikväll blir det teatern No Tears For Queers med finaste Anton & Jens.

Väntar på att pappa ska hämta upp mig och så ska jag åka med han in till stan. (skellefteå that is) Idag ska jag klippa & färga mitt hår, längtar! Har inte gjort något nu sedan jul och utväxten ser inte fin ut. Hoppas även jag får en chans att gå lite på stan idag och shoppa. Har en del ting som jag ska försöka köpa här där priserna trots allt är lite lägre och utbudet liite större. Annars vill jag bara mysa med mamma, träffa syster och äta god mat. Måste hinna med minst ett cafébesök idag. SVENSKT FIKA YES YES YES! Ciao!

Anberlin - Dance Dance Christa Päffgen

Jag är just nu en mycket stolt storasyster och vän. För några veckor sedan så var min lillasyster och några vänner till henne & mig med i en teatergrupp som satte upp en föreställning här i Skellefteå. Teatergruppen Lajlaa består sammanlagt av 8 unga människor och "Knacka Först" var deras debutföreställning. Jag är jätteledsen att jag var i Tromsö under helgen den spelades på Västerbottensteatern men idag fick jag se en inspelning. Den var ju helt suvären! Mycket kul, massa värme och känsla och såklart extra roligt då man känner mer än halva ensemblen. Skellefteå är inte en stad där det händer sådär jättemycket kulturmässigt sätt och det är så fantastiskt att dem gjort detta - helt själva. Dem har skrivit och framfört, ordnat sponsorer och lyckats ordna skitbra kulisser samt få spela den på Västerbottensteatern.

Ännu stoltare blir man då man läser lokaltidningens recension.
Ur Norra Västerbotten Måndag 1 Mars 2010: "'Knacka Först' är en sympatisk föreställning som innehåller många skratt och roliga situationer. Den unga ensemblen i Teater Lajlaa gör ett bra jobb med snygg komisk timing. I synnerhet Mimmi Heikkilä (Ingela) sticker ut med en oförglömlig mimik. Även Jens Lundmark (Adam) gör sin karaktär till en skön lirare. Nämnas kan också Alexander Edström som i sin roll som hunsad pojkvän påminner om Peter Dalle. Och Elin Olsson, (<-min syster!!) som spelar rasande flickvän gör en del riktigt starka insaster.
Visst är det lite farsartat från och till, vilket kanske inte känns som en önskvärda framtida inriktning för en ung teatergrupp. Och ja, det finns ett och annat att jobba på. Men vi ska koma ihåg att samtliga medlemmar i ensemblen just nu går, eller ganska nyligen gick, på estetiska programmet drama på Anderstorpsskolan. De lär sig för fullt, och det här är ingen heltidssysselsättning för dem. Inte ännu i alla fall.
Samtidigt plockar de ofta in uttrycksformer som känns igen från moderna komediserier på tv (typ scrubs), där man blixtsnabbt flyttas från verklighet till lätt bisarra fantasier. Ett kul grepp. Dessutom framstår de oslipade kanterna som futtiga när de sätts i relation till initiativet att skriva och sätta upp en egen produktion. Att våga sticka ut hakan och säga till Skellefteåborna: 'Vi har en bra grej här. Du borde se den. '
Frågar du mig är det årets hittills största kulturgärning i den här stan. Vi behöver verkligen mer av den här varan om Skellefteå ska vara attraktivt. Så bra gjort Lajlaa! Ni är föredömen. "

FANTASTISKT!! Dom är så duktiga.


Hela ensemblen! Min syster är vackra fina tjejen längst upp!

Sitter hemma hos Pappsen i Renbergsvattnet. Det är så skönt att vara här, så avslappnandes och jag bara känner hur jag blir en ny människa. Energi-påfyllning! Resan hem gick bra men det känns som att den blir längre för varje gång. Klarade inte av att sova på tåget heller för en överförfriskad man gick runt och joikade samt pratade med alla som råkade titta hans väg. Sweet M gick till sin vagn i Kiruna så från det satt jag ensam. Men- tåget var i tid så jag ska inte klaga.
Nu myser jag i lillebrors gigantiska mjukisbyxor, han lär få ett anfall när han vaknar och ser att jag har dem, hihi. Bäst att passa på medan han sover med andra ord. Det snöar tyvärr ganska mycket idag men ska försöka komma mig ut på en långprommis ändå. Nu luktar det nybryggt kaffe här i köket så dags att gå.

För en dryg vecka i alla fall.
NU drar vi till sverige! Woho! :D


CIAO! ♥

Vilken super-fredag! Jättebra dag på jobbet med mysig föräldrafrukost och sen resten av dagen utomhus. Ungarna är så fina och solen har skint litegrann. Yoga passet var också helt super, dels för att bästaste Mads var med och dels för att jag kom djupare ner i några positioner. Däremot får jag fortfarande inte till full brygga vilket gör mig knäpp... det var riktigt nära idag dock. Fick massor av energi av yogan så jag småsprang hem där jag snabbt bytte om och fixade mig lite. Middag intogs på Pastafabrikken med arbetskamraterna. Vi diskuterade en hel del språk vid mitt bord, då vi var både svensk, norsk och tysk där! Maten var fantastisk (med norska mått mätt) och det var riktigt trevligt.

Nuuu är det däremot dags att sova, upp tidigt imorn för att packa färdigt. Bussen går kl 10. Kan inte fatta att jag äntligen ska hem till Sverige igen och träffa alla mina nära och kära. (inte _alla_ , några av er bor ju tyvärr inte i skell)
Natti. ♥

Men istället äter jag som vanligt två knäckebröd med brunost och en skål filmjölk med all bran. Somliga rutiner är svårare att bryta. (tack och lov antar jag, hade inte mått så bra om jag började dagen med en cupcake även om det lockar ibland. )

Sitter och målar naglarna, M har en skitsnygg röd-lila färg som jag snott av henne idag. Har även börjat packa! Har min enorma resväska (det känns som att vara ute och gå med en något kortväxt vän när jag drar den) och det ser så tomt ut med mina få plagg som skramlar i botten. Men vill inte packa för mycket då jag planerar att fylla den med godsaker från sverige. Jag har en lång lista på saker jag ska försöka köpa där. Har haft en fin dag på jobbet, lagat påskpynt med ungarna, en gigantisk kyckling som vi hängt upp på väggen på fellesrommet. Imorgon bitti är det påskfrukost för föräldrarna så det blir en fin första sak de ser. :P Solen har varit framme hela dagen men tyvärr har det blåst ganska mycket. Glömde solglasögonen hemma idag och fan vad ont i huvudet jag får av att gå och kisa en hel dag. Har förresten stor lust att köpa ett par RayBans snart... tyvärr brukar jag klara att ha sönder minst ett par solglasögon varje år och jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag hade sönder ett par sådana. Så, vi får se om det.

Slänger in en bild på mig & JK från ikväll då vi gav upp att vara fina och seriösa och lekte istället.

En dag kvar att jobba sen är det FERIE!!

Vad är det som händer? Jag är morgonpigg men så kvällstrött att jag mår fysiskt illa av att hålla mig vaken. Detta i 20 - 20.30 tiden. Väldigt socialt liv man får då... not. Fortfarande lite febrig och allmänt dålig form, kan ju ha med det att göra.
Jag är sååå klar för att ha påskeferie nu! Längtar verkligen hem. Längtar efter mamma & pappa, Catta, alla småsyskon & mina älskade vänner. Längtar efter att handla & shoppa - till svenska priser. Woho. Bara två arbetsdagar kvar nu. Idag har jag tidigvakt och det är den bästa vakten enligt mig. Så skönt att sluta 14.45. Ska ner på gymmet en sväng efter jobbet och sen kommer JK hit och myser lite. Sen måste jag försöka börja packa lite, vanligtvis kör jag & M på taktiken att vi väntar till absolut sista sekund och sen sätter vi på jättehög musik och attack-packar. Fungerar ju helt fint det också! SO long! ♥

I know a secret place, where the rock steeps into sea, will you go there with me tonight we can dive into, the black and eerie blue, maybe we'll even kiss and you'd better hold on tight, cause I like the sense of falling, and I like the sense of you, maybe you like me to

Moto Boy - Blue Motorbike

Kursen var superbra. Den hette som rubriken och hade fokus på just det - hur vi kan inkludera de minsta (0-3 år) i alla aktiviteter och hur det endast är vi som sätter gränser. Kursledaren var otroligt inspirerande och energifull, man blev verkligen glad av att höra henne prata om barn och barnehagelivet. Efter kursen kände mig sig privilegiad till att ha det jobb man och i alla fall jag har fått ett litet annat synsätt på dagis, dagistillvaro och andra sätt att se på situationer. Önskar att vi alla anställda hade kunnat gå, det hade varit bra för arbetsplatsen men ska vara glad och tacksam att jag var en av de tre som fick.

Jag tror jag håller på att bli pensionär redan. Vaknar av mig själv vid 6-tiden och nu klockan halv nio är jag klar för att sova. *gäsp* Har just sett Boondock Saints II - All Saints Day. Den levde inte upp till ettan tyvärr men var helt okej.


Nu ska jag dricka en kopp te, JK har köpt in massa nya sorter! :) Både han, jag & sweet M har väl lite av en te-fetish och tillsammans vill jag inte ens tänka på hur många smaker vi har hehe. Natti!

Ska sticka iväg på kurs nu, har fortfarande lite feber men jag vill så gärna på denna kurs så det får gå. Får knapra ipren i värsta fall.
So long! ♥

I love this show more and more.
Epic moment (i hope all fellow spn fans thinks this is hilarious as well)

Jag kände mig ur form hela gårdagen och det är fortfarande inte bra. For hem lite tidigare från jobbet då jag kände att jag bara blev mer och mer illamående. Har sluppit att kräkas men har feber, frossa och ont i magen. Jäkla skit. Jag vill verkligen inte vara sjuk imorgon för jag ska på kurs då. Tror den är väldigt intressant och det är så skönt att komma bort från barnehagen ibland och göra något annat. Men, blir jag inte bättre får jag bara vara hemma. :/ Vädret här gör en grymt deprimerad, det vräker fortfarande ner snö. Nu har det snöat i över två veckor i princip varje dag. När ska det ge sig? Jag vill ha vår NU goddammit. Är rädd att det kommer ligga snö långt in i maj månad.
Ska peta i mig lite mat nu (har noll aptit så det känns inte så lockande) och sen krypa ner i soffan igen med nyaste numret av Q som jag unnade mig själv idag. Mest för att det är en stor intervju med Lady Gaga i. She looks fierce on the cover.

Jag älskar söndagar. Även om jag känner liite stress för att helgen snart är slut så är det ändå en fantastisk dag då jag kan tillåta mig själv att bara helt slappna av. Göra vad jag vill, gå i mjukiskläder hela dagen, inte fixa sig och bara vara. Däremot blir jag lite bekymrad över att jag vaknar så jäkla tidigt på helgerna. Jag vänder dygnet fast åt fel håll. Igår vaknade jag halv sju och imorse klockan sex. Utan väckerklocka, bara sådär. Pigg och klart till att gå upp. Inte helt normalt kanske. Jag är ju inte en person som är uppe speciellt sent på kvällarna heller men ändå, kan jag få sova till åtta i alla fall?
Morgonen spenderades i alla fall i soffan under en filt, film (Ninja Assassins) och bästa JK stekte pannkakor till oss. Glutenfria såklart. :) Nu är jag hemma, har på mina rosa plyshbyxor och ska fortsätta läsa min bok. Ev. blir det Supernatural med M senare. Härliga söndag.

Det var kära M som introducerade mig till otroligt talangfulla Linda Berkvists konst. Jag tycker hon är helt fantastisk och detta är en av mina absoluta favoritbilder. Detaljerna, färgerna och känslan är bara magisk. Bilden heter "Spoiled".

Jag har i många har haft en förkärlek till kyrkogårdar. Inte i syftet att det är mystiskt eller spännande utan snarare tvärtom. Jag tycker det är otroligt rogivande att vandra runt på en kyrkogård och jag fylls av en inre frid av att gå där, läsa på gravstenarna eller bara sitta och filosofera på en bänk. Jag tänker på alla liv som levts, alla människor som haft så mycket visdom, kunskap och gjort så många spännande saker. I somras hade jag min löparrunda genom kyrkogården och ofta när jag är ute och promenerar tar jag en tur där och strosar en stund. Tromsö har en kyrkogård mitt uppe på ön och den är väldigt fin tycker jag. Den är så oplanerad och ostrukturerad, inte så mycket raka rader utan mer små dungar, hörn och lite här och där. Sedan har man som överallt annars i Tromsö inte planat ut marken utan bara byggt på bergets naturliga form.

Har haft en väldigt fin dag idag. Behövdes efter en riktigt tung dag igår, som tur var har jag en förstående och fin chef. Har myst ute hela dagen, lekt med ungarna, stått med ansiktet i solen, gjort eld i vår grillhytta där hela avdelningen åt lunch. (Fiskekake i Hamburgerbröd, snacka om norskt...) Solen ger så mycket energi. Dessutom vann jag vinlotteriet (vi har det varje fredag) på jobbet så imorn blir det nog vin. :) Jag har dock lite ont i knäna efter att ha krupit runt på den stenhårda backen och lekt tiger i en halvtimme eller så. Kommer ha härliga blåmärken imorgon men det får man ta ibland.
Har varit på yogan, gick inte så bra idag. Fortfarande stel och har träningsvärk sedan aerobicsen i onsdags. Så jag kom inte riktigt ner så långt som jag ville i alla positioner. Men - yoga handlar om att acceptera här och nu, att tillåta sig att känna efter och att hela tiden jobba utifrån hur kroppen känns just nu. Detta blir en lugn fredagskväll, ska se lite Supernatural med sweet M och äta choklad. För det förtjänar jag. Kanske ta en dusch också så M slipper mitt bål/eld/rök stinkande hår. :P

Hoppas alla får en jättefin fredagskväll.

Det har varit en sådan dag. Den är inte slut heller, har möte på jobbet mellan 8-10 ikväll. Jag behöver en stor kopp kaffe och denna låten på repeat för att orka just nu.

Egentligen skulle jag på Afro dans ikväll men det blev bytt ut mot en Aerobic timme och jag är så glad att jag valde att gå ändå! Det är längesedan jag var på aerobics/dans men under en period på gymnasiet var det den enda träning jag gjorde. I början tänkte jag "fan detta går inte" då jag under uppvärmningen trasslade in armar och ben, gick åt fel håll och snurrade lite hit och dit. Men, det kom sig. Efter en stund började jag kunna slappna av och låta kroppen styra, den vet ju vart den ska. Det var så himla roligt! Förutom att tjejen bredvid mig tog en jädra massa plats så jag i princip dansade in i väggen men äsch, detaljer. :P Jag hoppade, snurrade och dansade till jag blev helt slut och riktigt svettig. Bra var också att gruppen bestod till största del av nybörjare som aldrig varit på aerobic förut som man kände sig inte helt ensam då man tappade bort sig lite.
Det bästa med att träna är att jag får så mycket energi av det, låter lite konstigt kanske med tanke på att jag bara tränat 6-7 veckor nu men fan vad bra jag mår av det. Massa energi, orkar mer, gladare och har mer tålamod gentemot andra. Längtar redan till min yoga på fredag. :)

Ville bara visa en bild från i lördags då jag för en gång skull klätt mig i något annat än fula utekläder! Sker inte så ofta nu för tiden, växlar mellan jobbkläder eller träningskläder. Hade på mig en av mina nya kjolar och jag gillar den verkligen. Den är så glansig och fin. :)

Ungefär som rubriken har min dag varit. Vi har varit på tur utomhus i princip hela dagen med alla ungar på min avdelning och nästan alla från de andra avdelningarna. Vi har åkt skidor, grillat hamburgar, invigit våra två vinterfestveckor med att gå/åka skidor i ett fackeltåg, vi har åkt pulka, sprungit, klättrat i träd och lekt. Och jag är helt slut i huvudet. Utedagar som denna är verkligen mentalt påfrestande. Kanske det bara är jag som inte är pedagogisk nog men när någon konstant säger ens namn och behöver hjälp så blir jag lite knäpp efter några timmar. Jag vet att det bara är barn, att dem inte klarar att ta på skidor själva eller att dem inte riktigt utvecklat förmågan att se andra och vänta på sin tur. Men ändå. Jag vet inte hur många gånger jag förklarat att jag bara har två armar och kan inte hjälpa alla samtidigt. Eller hur många skidor jag hjälpt tagit på, vilket kan vara en prövning om personen i fråga inte samarbetar överhuvudtaget och det frusit fast is just där skidskon ska in i skidan. Man kämpar förgäves för att hålla värmen om händerna, vilket inte går då man konstant måste ta av sig sina vantar för att hjälpa någon med att ta på skidor/ordna vatten/dra över overallen över vantarna/annat som dom inte får till. När blodsockret dessutom dropped för att jag var jättehungrig var tålamodet väldigt nära slut. De flesta dagar är väldigt bra i barnehagen men några dagar tänker jag "varför gör jag det här?". Antar att de flesta jobb är sådana. Bra med dagen är i alla fall att solen gett färg på mina stackars bleka kinder idag, snart poppar nog fräknarna fram. :)
/rant

Nuuu ska jag låta maten smältas lite och sen ska jag nog dra till gymmet en sväng och träna lite styrka. Kanske. Har planer onsdag, torsdag och fredag med och ibland är det skönt med en dag att bara vara hemma. Men, skönt att få ut lite frustration med.

Jag tycker jättemycket om Brandi Carlile. Det var JK som spelade henne för mig först och sen dess är jag fast, så fin röst och vackra texter.

Att vakna med dagsljus ute och solens första strålar som letar sig in genom fönstret gör underverk för mitt humör och min energi. Efter månader av mörker som sakta börjat ge vika för ljuset är det nu äntligen så ljust att solen går upp i halv sju tiden och ner någon gång mellan fem - halv sex. Dvs. hela jobbdagen. Tänk hur beroende vi människor är a ljus! Hur mycket det inverkar på humöret, de flesta jag känner här blir mer eller mindre deprimerade under mörkertiden. Förutom de inbitna som bott här hela sitt liv och är vana, men även dem tycker det är tungt. Jag blir jättepåverkad av ljuset, plötsligt känns livet mycket lättare, det är inte lika tungt att vakna eller gå till jobbet. Nu längtar jag efter vår (även om nu det är 2 månader bort här tyvärr), grönt gräs och picnicmys i parken. Det alla går och hoppas på är att snön ska vara borta till 17 maj, nationaldagen. Det har hänt förut i Tromsö att det legat kvar snö då eller faktiskt snöat den dagen. Jag hoppas väldigt mycket att vi slipper det i år.
Vi har vinterfestvecka på jobbet och termometern visar just nu -7 grader men solen kommer säkert sänka den snart. Tänk om vi är så heldige (jag har fasen glömt det svenska ordet för heldig. Tursam? Lyckosam? Tror man säger att tänk om vi har sådan tur att...? ) och får sol hela veckan, då kommer det vara underbart att vara ute hela dagarna.

Hoppas solen skiner på er idag också! ♥

Just kommit hem från bion, såg Alice in Wonderland med JK & M. Den var bra men kanske inte så bra som jag trott. Jag gillar ju Tim Burton, jag älskar Johnny Depp och brukar gilla Helena Boham Carter. Animationerna var bra och färgerna fantastiska. Jag hade dock väldigt svårt med de två tvillingarna, kunde bara tänkte "little britain". Själva storyn är ju egentligen inte så mycket, det kändes inte som att det fanns plats för så många detaljer historiemässigt. Istället ligger fokus på det knäppa, galna och omgivningarna. Which is fine men det blir inte full poäng från mig på det. Mysig film men soundtracket är mycket bättre än själva filmen. Almost Alice har gått varmt i min ipod ett tag nu.

Ikväll är det dags för NNM (Nord Norska Mästerskapen) i Improvisations Teater. Igen. Var på det förra året och det var otroligt kul. Var precis då jag & JK börjat träffas och tanken var att vi skulle ha en lugn lördag med tv-spel hemma hos honom. Meen vi bestämde oss för att dra på NNM trots allt och han klädde upp sig i skjorta och kavaj. Jag hade leggings, svart-vit randiga gummistövlar och ett svart linne. Utan smink. Väldigt not-stylish kan jag meddela. Alla andra på plats hade också finkläder och jag kände mig rejält underdressed. Vi hade en sjukt kul kväll (med bland annat en konstig finsk man och en tävling mellan mig och JK att blåsa låtsassnorfigurer) dock och det var mitt första möte med teatersportlaget "Gratis Öl" som kommer härifrån Tromsö. Sedan har jag sett dem 3-4 gånger till, på mindre scen men alltid lika fantastisk kul. Dom improviserar alltså allt på scenen och använder publiken som hjälp för att få teman, plats, personer osv. Det brukar alltid vara proppfullt med folk och hög stämning. I år ska dem dock inte tävla som ett lag i NNM utan har delat upp sig där varje medlem i Gratis Öl skapat sitt eget lag.  Så, dem är 5 lag baserade på Gratis Öl medlemmar och sen är det ett lag från Mo i Rana som kommer och är med ikväll. Ooh, dessutom så var alla utom en medlem i Gratis Öl med och satte upp en revy i höstas tillsammans med några andra och den var jättebra. Man skrattar så man kiknar. Så jag hoppas på en riktigt bra kväll tillsammans med finaste JK & M. Kanske man till och med ska unna sig ett glas vin. ;) Tråkigt att missa melodifestivalen ikväll men det går ju repris imorgon som tur är.
Gotta Run!

JK tycker att jag är något töntig då jag börjar snyfta i soffan när vi ser sorgliga filmer men come on, visst är det okej att gråta när det är hemskt och sorgligt? Igår kväll såg vi filmen "Bridge to Terabithia"" och jag hade fått intrycket av att det var en feel-good film. Ack så fel, den var ju jättehemsk och otroligt ledsam. Jag snyftade mig igenom de sista 20 minuterna av filmen och fortsatte smågråta en halvtimme efteråt. Usch. Sen kanske jag är något extra emotionell av mig, speciellt vid filmtittande/bokläsande (jag gråter trots allt till extreme home makeover) men ändå. Inget feel-good där alltså. Tycker ändå det var en fin film och hon som spelar lilla tjejen i filmen (samma tjej som spelar Veruca Salt i Charlie and the Chocolate Factory btw) är lik min lillasyster då hon var yngre. Gårdagskvällen spenderades också med en gigantisk skål fruktsallad, mmm.

Nu på morgonen har vi sett (japp, sover man med JK får man vara beredd att vakna vid halv sju på lördagsmornarna) "Percy Jackson & the Olympians: The Lightening Chief".

OMG, I can't wait! Har ett trailern några gånger nu och får rysningar varje gång. Kom fort Juni!

Tyvärr tror jag att jag har feber. Kände imorse den här typiska förkylningskänslan med ont i halsen och bara 'ur form' som man säger i Norge. Men oavsett är det helg, jag ska iväg på min älskade yoga timme snart och efter det ska jag hem till bästa JK och gosa. Lär bli en typisk fredagkväll alá Amelie & JK dock då han är superpigg, dukar upp massa snacks och sätter på en film. Jag försöker tappert hänga med men somnar på hans mage i 9-tiden. Hehe. Jag är ju alltid så förbaskat trött på fredagskvällarna. Detta har dessutom varit en tung vecka med mycket kvällsmöten och lite fritid. Vi har även mycket sjukdom på jobbet för tillfället vilket innebär mycket vikarien. Även om det finns många jätteduktiga vikarier så blir det ändå aldrig samma sak som att vara vi fast anställda på jobbet. Vi känner ungarna, känner varandra, kan rutinerna osv. Dagarna med många vikarier är oftast lite tyngre än andra. Jag kommer ihåg när jag jobbade som vikarie via PVS (pedagogisk vikarsentral) och hur jag ibland tyckte att jag fick så dålig kontakt med dem som jobbade fast där jag var vikarie just den dagen. Men nu känner jag ju själv ibland när man träffar ytterligare en ny person som man vet kanske bara ska vara där en dag att man orkar inte engagera sig så mycket man borde. Nåja. Länk här!

Middagsdags, idag orkar jag inte laga mat så det blir blåbärs-havregrynsgröt med skivad banan, valnötter och laktosfri mjölk. Mums!

Jag är långt ifrån enig med tesen att man ska sköta sig själv och skita i andra. Många gånger ska man lägga sig i, visa att man bryr sig och stå på för att hjälpa någon. MEN - det finns tillfällen då denna tes borde vara motto-ord skrivna på väggen. Som på SATS. Speciellt i gymsalen. För det första tycker jag mycket av gymkulturen är ganska löjlig, när blev det viktigt att se snygg ut när man tränar? Klart jag vill ha hela och rena kläder men come on...Killar som har dom tajtaste t-shirts dom kan hitta, tjejer som är så upptagna av hur dom ser ut att dom knappt törs ta i när dem använder apparaterna. Nu stämmer detta såklart inte på alla men majoriteten på gymmet där jag tränar stämmer det ganska så väl på. Mellan repetitionerna går killarna runt och spänner sig, med biceps så stora att dem inte kan ha armarna intill kroppen. Dom står där och ser sig lite diskret om för att se hur mångas uppmärksamhet dom har när dom lägger motstånd på maskinen och sen flexar de gärna musklerna en gång till innan dom kör igång. Och jag förstår inte varför. För när dom sedan kör igång ser dom andå ut som om dom ska bajsa på sig. Ju mer spänning innan desto mer grimaser under själva övningen. Kanske jag har missat en hemlig kodex? Nåja, det jag egentligen ville berätta var att det var en kille som kommenterade min träning igår. Hade det varit för att hjälpa mig med tex. en teknik, maskin osv hade det varit okej. Det hade jag uppskattat. Men när han med ett nästan hånleende säger "you can't use 4kg... that's nothing. You have to use at least 8kg", varpå han flexar sina egna biceps lite, då blir jag sur. Han ska inte lägga sig i min träning eller hur tungt jag vill göra bicepscurls. Han vet inget om min träningshistoria, hur länge jag tränat, om jag har en arbetsskada eller något annat. Jag vet att jag inte är så stark i armarna, jag känner mig inte sådär übermacho då jag stor och curlar mina 4kg bredvid bicepskillarna (dom som inte kan ha nere armarna) som curlar det tredubbla och ännu mer. Men - jag känner mig inte dålig för alla måste ta det dom själva orkar. Jag försöker vara så nonchalant jag kan på gymmet då folk sneglar på ens vikter, glor när man inte riktigt förstår en maskin (Hallå, det är första gången jag provar den, klart jag måste läsa lite!) eller småler för sig själva då man sänker motståndet med sisådär 50kg från förra personen som var där. Så, jag låter den kommentaren glida av mig, det var säkert ett dåligt sätt att få kontakt anyways.
Jag tror att SATS Tromsö skulle behöva fler som mig på gymmet. ;)

Sovdags. Jättetrött. Ska försöka att inte somna i över en timme på spikmattan ikväll dock, hade lagom ont när jag skulle försöka somna om sen...
Senvakt imorgon och klubbdag i barnehagen. Vilket innebär massa utetid och jag tror vi ska på pulkatur, det blir supert. (om det bara kan sluta snöa snart?) Jag är fortfarande glad för det fina msn samtal jag hade med min Zarah igårkväll. Det var värdefullt. <3 Natti.

Hemma för att äta lite nu efter jobbet. Ska dra iväg och försöka hinna köra ett litet stryketräningspass sen innan jag måste tillbaka till jobbet för möte 20-22. Livat. Jag som vanligtvis brukar lägga mig mellan halv tio-tio. Kommer vara jättetrött när jag kommer hem vid halv elva. Är riktigt vinterväder ute, snön vräker ner och snöflingorna är så stora att du blir helt blöt av att få blafforna i ansiktet. Ser faktiskt fram emot att styrketräna vilket är konstigt då jag brukar tycka det är bland det tråkigaste som finns. Att gå på olika pass som yoga och spinning gillar jag med att träna själv är ju bara öken. Men nu ser jag fram emot att få använda kroppen ordentligt och att köra igenom mitt lilla program som en vägledare lagt upp till mig med tanke på min rygg. Jag hoppas att motivationen håller i sig. Längtar till våren och sommaren med då det är lättare att träna ute, långa härliga promenader och jag hoppas min rygg kommer tåla att jag joggar.

Nu är min pasta med ostsås klar. Såklart med grönsaker och knäckebröd till! :)

Kleerup ft. Lykke Li - Until We Bleed

"I wanted to become a doctor when I was little. My dad was my hero and I wanted to be like him. He would say, ‘Why don’t you be an artist when you grow up?’ And I would say, ‘Dad, that’s unrealistic. Aside from being an architect, there is just no way you can make a steady career out of art.’” Jag diggar Katherine som tusan, hon är cool, smart, snygg och väldigt talangfull. Bilderna & citaten kommer från artikeln i Inked Magazine February 2010

Sitter på jobbet och väntar. Har egentligen slutat men ska ha två föräldrasamtal idag med start 15.45 så ingen vits att åka hem innan. Tuffa veckor just nu med samtal, möten och annat som tar upp all eftermiddagstid. Nåja, det är ju bara ett par veckor om året det är föräldrasamtal så det kan jag leva med. Synd bara att jag knappt får tid till att träna den här veckan. Tränade inget förra veckan heller förutom en massa promenader och jag känner i kroppen att jag behöver det. Få ut lite energi och rensa tankarna. Min fredagsyoga kommer jag däremot inte att missa! Veckans höjdpunkt nästan ju. :)
Saknar fortfarande min sidebar men har mailat blogg.se nu och hoppas dem kan hjälpa mig att få den på plats igen.
Jag längtar redan efter att komma hem, äta och sen krypa upp med min rosa fleecefilt i soffan och se Supernatural. Hoppas M är pepp på det också. So long! ♥

Sett ett avsnitt Supernatural, har bara 5 avsnitt kvar av säsong 3 nu. Gillar mer och mer! Har saknat Dean och Sam nu när jag varit borta och inte tittat, vi har sett det ganska intensivt nu en period.
Nu är det dags att sova, har tidigvakt imorn. Hoppas jag slipper vakna lika dålig som imorse.
Natti.

Where is it? D: blogg.se går mig redan slightly på nerverna. Vill ha tillbaka min sidebar NAU!

En av mina absolut skönaste myströjor är min fina fleece från Stormberg. Fått den av finaste JK. Stormberg har jättebra kläder och det bästa är att man kan panta in plagget om det skulle gå sönder eller om man tröttnar på det. Då får man en liten summa pengar som tack för att man lämnar in det för återvinning. Bra miljötänk - det gillar vi. :)

Vaknar av den hosta som nu förföljt mig i snart två veckor. Kravlar mig upp ur min varma säng för att bara hinna klä mig innan jag kräks galla. Nam! Jag som inte kräkts på 3-4 veckor nu. Tar febern en stund senare och jada, feber har jag också. Inte så mycket dock så förhoppningsvis hjälper ett par ipren. Dagens kläder är superundertöy, både byxor och tröja. På det gröna baggy byxor, olika sockar ochen grön/vitrandig tröja som jag haft säkert 7 år. Mjaou! Klar för vinterfestvecka på jobbet. Ute är det snöstorm och slask. Motivationen en sådan här morgon är inte på topp.

Var ju en tur på ett köpcenter i Asker tillsammans med min faster. Hittade massor med fina vårkläder men försöker spara mig till Sverigeturen om tre veckor. Var dock tvungen att köpa dessa två underbara kjolar & denna söta topp. Älskar kjolar som sitter högt i midjan och den svarta är ursnygg med ett svart linne/svart topp till. Den marinblå/vita blir nog väldigt fin framåt våren och samma med tunikan.


I like!

Har haft fantastiska dagar på Gran utanför Oslo. Strålande sol, minusgrader, klar luft och långa promenader med JK och hans systerdotter i barnvagnen. Hon är helt underbar, så söt och jag har pussat, kramat, gosat, lekt, matat, bytt blöja och gosat ännu mer med henne. 6 månader och en riktig go´klump på 10kg. :)

Hemma i Tromsö nu. Höll på att ramla direkt utanför flygplatsen på grund av den starka vinden. Det regnar och är glashalt överallt. Promenaden från bussen hem var en pina med halka, bilar som inte tar hänsyn utan skvätter vatten på en och regnet piskandes i ögonen. USCH!
Nu ska jag försöka ta igen lite på nätet och dricka en kopp varmt kaffe.

Dagen igår var helt fantastisk. Jag & sweet M gjorde oss klara i lugn och ro här hos min släkt som bor utanför Oslo. Vi tog sen bussen till centralen och därifrån tåget in till Oslo S. Som jag har saknat denna stad alltså. Allt är så bekant och samtidigt så främmande. Gatorna jag har vandrat längs så många gånger, alla cafèer jag hängt på, parkerna jag legat och solat i, affärerna jag spenderat alldeles för mycket pengar i osv. Var otroligt kul och mysigt att strosa runt med M som inte varit här förut. Vi promenerade såklart längs Karl Johan, beundrade slottet, fotades med en gardist (hehe), gick vidare upp mot Majorstuen och fikade på Baker Hansen Bogstadveien. Där jag så många gånger fikat med min käraste Isa.(som jag saknar massor massor) Nostalgi, ja. Vi hann även med Vigelandsparken där vi lekte turister och fotade. Flera kodak moments. Flera typiska Amelie&M tullbilder. Tog trikken till Holbergsplass där vi mötte upp fantastiska vännerna A & E. Mötte även upp fina fina K, en internetvän jag pratat med i över två år men nu äntligen träffat irl också. Massa kramar och enorma mängder prat. Middag intogs på en jättefin liten vegetarisk restaurang. Buffè för 99kr. Vilket är väldigt billigt för att vara Norge. Maten var väldigt god och sällskapet ännu bättre. :) Som alltid då man träffar vänner relaterade till fandomen & Tokio Hotel blev det mycket TH snack, en del fandom/board snack och ja, jag saknar det kanske bittelite grann. Kommer ju väldigt väl ihåg tiden då jag var admin på största svenska forumet och senare då jag var moderator på Officiella Amerikanska fancluben. Tur att man har kvar många av de underbara människor man lärt känna i sitt liv. ♥
Vi mötte upp med två amerikanska fans och satt på ett cafè och pratade, dem har redan sett alla konserter som varit denna turnè och ska se några till. Coolt. Dedikerade fans som reser långt för att se TH ä så kul att träffa. Det blir snabbt väldigt internet snack och innan man vet ordet av det så presenterar man sig med sitt gamla username. Jag var Derlan stor del av dagen och det kändes ganska bra.

Vi tog t-banan till arenan och kön var ganska lång men rörde sig framåt fort. Träffade söta och mycket trevliga Mirre & Kenza i kön och pratade med dem en stund. (läs deras TH-blogg här!) Känner igen båda från tiden på THF. (Tokio Hotel Fans, svenska sidan jag var admin för.) Sen var det konsertdags och det var otroligt att se dem igen. Jag hittade tillbaka till mycket av min Tokio Hotel love. Hur glad jag blir av deras musik och hur glad jag blir av att se dem på scenen. Dem är ju ett band som ska njutas live, helt klart. Allt var inte perfekt men jag förlåter gärna dom små saker jag inte tyckte om. Ringde några vänner från konserten så som någon alltid brukar ringa mig. Tradition sedan 2007 ;) Min finaste Mimi håller i köandet i sthlm och så kunde en del av dem som köade där höra konserten via hennes telefon då jag ringde. Jag gillar denna biten av fandomen, hur vi alla går ihop and makes it happen. Oavsett om det är från norge, usa eller tyskland. Shadow var även konsertens absoluta höjdpunkt enligt mig. Då var tårarna där. Det var synd att det var så lite publik, endast ca 4000. Har aldrig varit på en Tokio Hotel konsert med så lite människor. Men killarna gav som vanligt allt, Bill njuter så mycket av att vara i rampljuset, att posera och att showa. Kläderna var inte vackra men man brukar ju säga att allt sitter i självkänslan och att om du tycker själv att du är snygg så tycker andra det också. Och Bill tycker att han är vrålcool & Tuffare än tåget. Så yeah, it worked. Tom var fin och tog i för kung och fosterland då han körade, vilket var nästan i varje sång. Georg tyckte jag var lite frånvarande första halvan av konserten men han gav mer under encore 1 & 2. Låtlistan var absolut inget att klaga på, jag diggar nya albumet och var glad för de tre låtar från gamla som var med. Shadow & Forever Now var nog allra bäst. Tråkigt att publiken var så tråkiga. De flesta stod helt still, sjöng inte med och dansade inte. Vi släppte loss totalt och dansade, hoppas och sjöng allt vi orkade. Mina fötter tackar mig inte idag. Jag kommer säkert skriva fler inlägg om konserten och jag är otroligt glad att jag valde att gå. Tokio Hotel kommer alltid ha en väldigt speciell plats i mitt hjärta. ♥

NU ska jag joina faster för frukost här & sen ska vi nog ta en tur till ett köpcenter så jag kanske kan shoppa lite ;) Efter det hämtar vi upp min söta minste kusin från skolan och sen ska jag bara vara här och mysa med min släkt så länge jag kan. Senare ikväll ska jag ta tåget ut till flygplatsen igen och möta upp JK där innan vi blir hämtade av hans syster. Blir bra.
So Long.

Nu är jag färdigpackad! Ätit, bytt om och klar för att gå till bussen som ska ta oss till flygplatsen. Laddat med Tokio Hotel musik (vi valde dock Zimmer skivan hehe) och jag ser fram emot konserten imorn. Är väldigt orolig med, för att jag inte ska tycka om det och för att jag ska bli besviken. Även om jag inte är världens största fan längre och inte hänger med inom fandom/nyheter osv. så har Tokio Hotel en speciell plats i hjärtat och jag ser verkligen fram emot att se dem live igen. Men jag har inte direkt varit positiv till det jag sett, tycker Bills hår/stil/kläder är mest skrattretande och fult. Är orolig över hur bandet ska se ut på scen, hur helheten kommer kännas. Tycker att en motorcykel på scen känns väldigt konstigt. Förhoppningsvis kommer dom vara fantastiska och äga.

Hur som helst ska det bli fantastiskt att få vara i Oslo ett par dagar. Torsdag kväll kommer JK ner och vi drar ut på landet till hans syster med man och underbara dotter för att spendera helgen där. Där ska vi även kika på ett hus, så spännande! :)

Kommer troligtvis inte uppdatera förrän söndag när jag kommer hem till Tromsö igen.
So long. ♥

Lyssnar på soundtracket till Buffy avsnittet "Once more with feeling". M packar och jag sitter och googlar lite restauranger och sånt i Oslo. I princip färdigpackad. Nu är det bara en jobbdag kvar och sen ferie i 5 dagar, woho. Ska bli underbart att träffa släkten utanför Oslo igen, att träffa OSLO igen (underbara stad), att se Tokio Hotel live igen och att bara vara ledig och komma bort från Tromsö. Jag & Tromsö är inte bästa vänner just nu, vi är måttligt less på varandra.

Nu ska jag göra fruktsallad och tvinga M till att göra klart det hon håller på med och se Supernatural med mig. ;)
Bjuder på en bild - Osminkad & Trött. Voilá!

Denna fina jeansskjorta skulle jag gärna mysa omkring i till våren. Tycker att H&M's nya kollektion "The Blues" har väldigt många fina plagg.



Men, jobbar man i barnehage tappar man lite lusten till fina kläder. Så sällan man får använda dem ju. Vid utetiden på jobbet har jag en blå skoteroverall från Coop Bygg alá 300kr, väldigt sexigt kan jag meddela. Efter jobbets slut har jag som oftast en blanding av snor, olika pålägg och kanske till och med lim eller något på kläderna. Så, istället för en fin jeansskjorta drar jag nu på mig gamla fula jeansen, tshirten jag köpte på H&M's pojkavdelning för ett antal år sedan och skippar sminket. Woho, fashion me. Off to work nu i alla fall. Ska försöka ta mig till gymmet och träna också, åker ju till Oslo imorn och kommer inte kunna träna på en vecka. Men - ska bli så otroligt kul att resa, ser fram emot det massor! :)